13/7  Caledonia Canal och Inverness.

Efter några dagar i Loch Severin i dåligt väder så lättade det äntligen på tisdagen och vi kunde segla undanvind uppför fjorden mot Fort William. Att ta natthamn i Fort William var inget bra alternativ eftersom någon riktig hamn inte finns utan det hade blivit en mooringboj i helt oskyddat läge. Därför fortsätter vi någon sjömil till och ankrar i en liten östlig bukt mitt emot Corpach, början/slutet på Caledonia Canal, och får lä mot de västliga hårda vindarna som väntas under onsdagen.

Västanvinden kom tillsammans med massor av regn så det blev liggedag på ankaret under onsdagen och jag passade på att förbereda båten för kanalfärden och även köpa en "kanallicens" på nätet så att det bara skulle vara att gå rakt in i den första slussen.

På torsdagsmorgonen lättade vi ankar och la oss stand by utanför kanalmynningen i väntan på instruktioner via vhf ifrån slussvakten. Vi fick klartecken och skulle lägga oss som tredje båt på barbordssida efter en norsk och en amerikansk båt.

Ett mycket trevligt och proffsigt mottagande av personalen samt stor hjälpsamhet gjorde slussningen helt odramatisk och alla tre båtarna kunde gå vidare till nästa sluss, en dubbelsluss och därefter ca. tjugo minuters gång till den största slusstrappan i hela kanalen "the staircase". 

Efter i stort sett fem timmars lyckad slussning bestämde jag mig för att stanna vid en ponton ovanför the staircase för natten. Den amerikanska båten "Skål" (!) gör det samma.

                                Väntar i gråvädret på klartecken för att gå in i första slussen.

Skål framför Wilhelmina i första slussen. Angöringen gick mycket smidigt då personalen höll ner färdiga rep till båtarna. Jag som var ensam löste repkontrollen genom att dra det aktre repet genom en halkip och diagonalt över sittbrunnen till styrbords winch. Det främre repet löper genom en främre halkip och akterut till barbords winch. Mycket smidig hantering!

                            "The Staircase", längsta slusstrappan i kanalen med sina åtta steg. 

                                    Betydligt fler båtar på väg västerut än som vi österut.

Solen gör emellanåt sina försök att splittra upp det grå täcket. Här på gång över den första sjön, Loch Lochy.

                                                Lite senare sänker sig diset återigen runt oss.

Det var bara i första slussen som vi blev tillhandahållna rep, resterande slussningar skedde med egna. Här främre repet som jag leder bak till sittbrunnen. Vid slussning uppåt är det mest belastning på det främre repet men man behöver hålla koll även på det aktre eftersom det är betydligt mer rörelse när vattnet rusar in i slussen. Vid slussningen nedåt räckte det för mig att enbart använda mig av ett akterrep då vattnet är mycket lugnare och båtens rörelse blir framåt när man tömmer bassängen.

                                                               

                                                                Wilhelmina och Skål i kanalen.

 Vid varje sluss finns alltid pontoner både på upp- och nedsidan för antingen övernattning eller väntan tills slussen öppnar

Inte mycket djurliv vid kanalen, förutom en del får givetvis, men här en sorts svarta kor som dricker vatten.

                

                                         Porten mot Loch Ness. Slusstrappan i Fort Augustus.

                        Turistfällan Fort Augustus där mycket av Loch Ness-turismen utgår ifrån.

                                                Lämnar Fort Augustus i vackert väder och..........

        .....får en härlig undanvind i 8-10m/s över hela Loch Ness som är både lång, nästan 20 nm och......

                                                -----djup, mer än 220 m.

                                        Ingen tvekan betr, meningen med skylten!😆

                                    Ingen trängsel och ofta tomt med båtar på kanalen.

                    Inte bara slussar utan även ett antal broar som måste ropas upp för att få öppning.

                                                            Ofta lågt i tak men även.......

                                                    .........perioder med vackert väder.

                                                            Den vackra båten "SKÅL"

                                    

                      Sista slussen i Inverness innan Marinan och äntligen lite stabilare sommarväder.

                                                                Inverness Marina.

Enorm utveckling på båtar, för fyrtio år sedan var Wilhelmina en hyfsat stor familjebåt. Idag oftast minst i gästhamnen.

                                                            Snitsig vattenpost!

Inverness med en mängd stora stenkyrkor och slott med anor ifrån 1200-talet och Richard Lejonhjärtas tid.

                                                                    Vackert stadshus........

                    

           ........givetvis pubar i överflöd, numera tidsanpassade genom att även servera Pizza.

/Pelle