28/6  Isl of Skye via Stornoway

Lämnade Crabster för en dygnslång etapp runt Cape Wrath och vidare till Stornoway på ön Lewis i Yttre Hebriderna. Som väntat lite stökig sjögång runt Cape Wrath men i övrigt en lugn och tämligen bekväm segling.

                    Cape Wrath, Skottlands nordvästspets. Rundar vid midnatt i lugnt väder.

                                                            Solnedgång över Atlanten.

                        Inloppet till Stornoways inre hamn där gästhamnen ligger.

En mycket välordnad och fin gästhamn med personligt mottagande på bryggan efter att jag anmält ankomst till "portoffice" via vhf:en och blivit anvisad var jag skulle "parkera" Wilhelmina.

                                    Detta är tyvärr det närmaste jag kommit valar och delfiner, hittills....

Tog en busstur på ett par timmar runt de västra och centrala delarna av Lewis och kunde konstatera att landskapet påminner väldigt mycket om både Orkney och Shetland. Väldigt grönt och helt trädbefriat landskap.

Ombord på Wilhelmina finns "Tide-streams Atlas" för Shetland och Orkney men saknas för Hebriderna och Skottlands västkust. Jag har försökt att köpa dessa både på Shetland och Orkney utan att lyckas. I Stornoway visade det sig vara lika svårt att hitta dessa strömkartor tills jag fick tips av hamnkaptenen att prata med "Harbourcontrol".  Där möttes jag av en mycket vänlig och hjälpsam man, Alistair, som letade igenom kontoret om han hade några kartor att avvara.  Alistair hittade inga men erbjöd sig att under dagen kopiera sina egna, privata kartor och ge kopiorna till mig. På kvällen kom dessutom Alistair själv ner till Wilhelmina och överlämnade perfekta kopior som jag kommer att ha stor nytta av under resten av min vistelse i dessa vatten. Stort Tack för denna hjälpsamhet!!🙏😊

 Seglatsen över till Isle of Skye gick i lugnt men ganska gråmulet väder. I sundet mellan Skye och fastlandet ökar vinden samtidigt som strömmen vänder och det blir några timmar på kvällen som segar sig fram i 1,5 - 2,5 knop i kraftig motvind och motsjö. 

Vid 22-tiden kan jag till sist ankra i lä i bukten utanför den lilla byn Pertree på Isle of Skye. Nu gäller det att hitta en lämplig tidpunkt för att komma igenom Kyle Rhea, en av världen tre - fyra starkaste tidvattenströmmar och ligger mellan Skye och fastlandet. Dessutom springflod på gång.

Vädret som vanligt d.v.s ena stunden gråmulet och kanske några regndroppar, för att i nästa stund.......

                                        .....spricka upp och solen tittar fram en stund.

Att ankra med höga berg runt omkring är både + och - , Bergen ger gott sjölä men samtidigt bildas ofta fallvindar ner ifrån bergssidorna och dessa blir ofta mycket starkare än vinden som blåser fritt ute på vattnet.

Ligger kvar i bukten vid Pertree i blandat väder men helt fel vindar för fortsatt färd söderut. Just nu verkar det hyfsat lovande på torsdag. Vi får se! 😏

/Pelle

           22/6  Skottland via Fair Isle och Kirkwall.

Lämnar Lerwick onsdagen 15/6 för att via Fair Isle ta oss ner till Kirkwall innan helgen då en rad lågtryck väntas in över både Orkney och Shetland. Den norska båten Gleden med den mycket trevliga besättningen Finn och Åse ombord är inne på samma tankegångar och vi ger oss av mot Fair Isle, trots motvind.

Vid Sumburgh Head går Wilhelmina lite onödigt nära udden trots vetskapen om besvärliga tidvattenströmmar just här och trots de lätta vindarna och lugna sjön blev det en stunds "tombola" innan vi kommit ut på lite lugnare vatten. Tidvattenströmmarna kan vara väldigt besvärliga och farliga vid lite sämre väder i dessa farvattnen.

Efter mest motorgång och lite segling kom vi fram till Fair Isle som ligger ungefär halvvägs mellan Shetland och Orkneyöarna. Gleden som är en snabbare båt än Wilhelmina låg redan vid betongkajen i den lilla hamnen på Fair Isle. Ytterligare en segelbåt vid kajen gjorde att Wilhelmina fick lägga sig utvändigt på Gleden.

Torsdagen bjöd på fortsatt svaga vindar och halvmulet till mulet väder. Tidig avgång och motorsegling blandat med segling hela dagen tills vi kunde lägga till i Kirkwall marina frampå kvällen.

De hårda vindarna började dra in som lovat över öarna under fredagen och det blev fem dagar i Kirkwall både för Wilhelmina och Gleden innan vädret blev okey för att röra på oss igen.

Tisdagen 21 juni avseglade Gleden tidigt för att segla söderut till Inverness och sedan via Caledonia Chanel ta sig igenom Skottland till västsidan och Hebriderna. Vi avvaktade några timmar för att komma i fas med tidvattnet för att istället gå igenom det beryktade Pentland Firth och segla runt Cape Wrath, Skottlands nordvästspets, och komma till Hebriderna och Skotska västkusten den vägen.

 

                                Fyren på nordostspetsen av Fair Isle hälsar oss välkomna.

Perfekt plats utanpå "Gleden" och framför den lilla färjan som sköter kommunikationen mellan Fair  Isle och Shetland.

    En kort promenad upp på berget ovanför hamnen är allt jag hinner med på Fair Isle denna gången.

                                                    Underbart att promenera i dessa miljöer och........

                        ......jag behöver inte gå långt innan de första "Puffinsarna" dyker upp.

Inte bara fåglar som trivs här, fåren finns också överallt.

                            Även Fair Isle är helt befriad ifrån träd, liksom alla öar i den här delen av Nordatlanten.

Mäktiga och underliga bergsformationer längs kusten på Fair Isle.

Fair Isle, denna spännande ö "in the middle of nowhere", försvinner sakta ner i Atlanten bakom oss när vi efter snabbvisiten på ön tidigt nästa morgon fortsätter söderut mot Orkneyöarna

                                    Total bleke och skiftande sikt under färden mot Orkney.

                                        Fyren på Auskerry visar vägen in mot Kirkwall.

Efter drygt femtio distansminuter ifrån Fair Isle är det skönt att förtöja i Kirkwall Marinas trygga hamn.

Med tanke på tidvattennivåerna här , drygt tre meter som mest, så är det skönt att kunna ligga förtöjd vid flytbryggor.

                Huvudaffärsgatan i Kirkwall är lika övergiven efter affärstid som den var i Lerwick.

Största turistattraktionen i Kirkwall är den magnifika och imponerande St. Magnus Cathedral ifrån 1100-talet.

Kyrkan byggdes av Earl Rognvald till minne av hans farbror Magnus Erlendsson, Earl of  Orkney tills Magnus mördades av sin kusin Hakon efter det att de bägge haft olika synpunkter på hur Orkney skulle skötas. Efter Magnus död började det spridas rykten om mirakler vid hans grav och folk började anse att Magnus var en "holy man". 

Earl Rognvald startade bygget 1137. 

1468 övertog Skottland överhögheten av Orkney ifrån Norge och kort därefter skänkte den Skotske kungen James III katedralen till folket i Kirkwall. Idag tillhör katedralen Orkneys befolkning och drivs av Orkneys fullmäktige. 

                                            Norska flaggan och......

......en gammal norsk bibel påminner om det norska styret och inflytandet över Orkneyöarna för tusen år sedan.

                                                Ruinerna efter biskopsbostaden i Kirkwall 

                          

Visserligen gott sjölä men den hårda västvinden gick inte att hålla borta helt och hållet när kulingarna blåste in.

Gästflaggan för Orkneyöarna är förvillande lik den norska flaggan men har gula kanter istället för vita runt det blå korset.

                Lämnar Kirkwall tisdag 21 juni och ser att kryssningsturisterna också hittat hit.

Kommer lite tidigt till Pentland Firth och får några knops motström men det lugna vädret i övrigt gör att det inte är några problem, förutom att det går långsammare än normalt.

Här passeras inloppet till Scapa Flow som ju var Brittiska flottans största flottbas under andra världskriget eftersom denna plats låg så långt ifrån Tyskland så Hitler kunde inte nå flottan med sina bombplan.

Trots att det är nära slackvatten så bildas det väldigt starka strömfåror och virvlar i vattnet. Här måste man vara väldigt noga med planeringen av passagen. Att komma vid fel tidpunkt, om dessutom vind och ström går emot varandra kan det innebära väldigt farliga förhållanden och t.o.m förlisning.

Svåraste strömfälten är passerade och medströmmen ger god fart, 7 - 8 knop med halv gas på motorn.

                    Ute på lugnare vatten igen och Atlanten presenterar sig ifrån sin snälla sida.😃

Går ett par timmar efter Pentlandsundet in till Skottlands nordligaste hamn Scrabster. Här blir det till att återigen vänta på "rätta" vindar för den fortsatta seglatsen längs med kusten bort till och runt Cape Wrath. Det är ont om både hamnar och ankringsplatser på nordkusten så det blir ganska långa etapper för att komma vidare västerut.

                                            Jag har legat på mysigare platser.😄

Scrabster är en viktig fiskehamn, den enda här på nordkusten och här ser man också vilka dyra och mer eller mindre komplicerade lösningar som behövs i hamnarna för att hantera tidvattnet med sina kraftiga nivåskillnader.

Ligger kvar i Scrabster till fredag dä det ser ganska lovande ut för ytterligare ett litet ryck västerut.

/Pelle

                                           14/6 - 22   Lerwick      

Lämnar Tananger 08.00, onsdagen den 8 juni i mycket vackert väder och svag vind. Motorgång ca. en timma tills vinden stabiliserar sig från sydväst och ökar något. Behaglig segling under dagen fram till eftermiddagen då vinden västrar och avtar igen, så det blir några timmars motorgång innan vinden återkommer och dessutom går tillbaka till mer sydlig. Lugn natt med motorgång större delen av natten och hyfsat många 30 - 40 minuters viloperioder.

Dag två börjar med motorsegling men övergår under morgonen till god segling i den sydliga vinden, 5 - 8 m/s. Oljefälten passeras med god marginal till de olika oljeriggarna. Under kvällen ökar vinden och sjön börjar bli obekväm eftersom dyningen ifrån tidigare nordliga vindar ligger kvar samtidigt som ny sjögång bygger upp ifrån syd. Inför natten rullar jag in genuan och seglar enbart på storseglet. Allt eftersom vinden ökar under kvällen tar jag två rev i storen och någon timma senare även ett tredje rev. Natten blir stökig med 10 - 12 m/s och väldigt oregelbunden sjögång, fast god fart trots tre rev. 

På morgonen närmar vi oss Shetland och givetvis övergår det nu disiga vädret i ren dimma under ett par timmer men lättar något strax innan angöringen av Lerwick. Den besvärliga sjögången som nu huvudsakligen kommer ifrån syd gör att jag bestämmer mig för att angöra Lerwick ifrån norr för att få lite sjölä av ön Bressay innan vi når hamninloppet.

Ropar upp "Portcontrol" och bli anvisad att lägga mig utanpå någon annan gästbåt vid gästpontonen eftersom det är ont om plats p.g.a pågående kappseglingen "Round Britain Race, shorthanded" samt som ett Kryssningsfartyg på ingång behöver plats i hamnen för sina tenderbåtar.

Kl. 08.00 fredagen den 10:e juni, efter nästan exakt två dygns segling över Nordsjön, är Wilhelmina tryggt förtöjd som tredje båt utvändigt vid pontonen i Lerwicks gästhamn.

Inklarering och betalning av hamnavgift gick smärtfritt och en stund senare besökte även "Customs" oss och gav efter ett trevligt samtal klartecken till att Wilhelmina kunde ta ner "gulflaggen" och att vi därmed officiellt var inklarerade i UK.                     

Lämnar Norge i ett mycket vackert men tyvärr också vindfattigt väder. Ca 15 grader i luften och 10 i havet.

                                                    Kaptenen kan koppla av medans.......

                            ...."Vilhelm och Ville" turas om att ta hand om Wilhelmina😊

                    Väldigt skönt också att koppla av inombords i värmen från Refleksen emellanåt.....

.....och att smyga till sig en liten slummer då och då. Det kändes som att det denna gången var ovanligt lite trafik på Nordsjön så första natten blev ganska behaglig.

Lite ovanligt att se solen gå UPP över havet. En fin morgon men ökande vind ifrån syd gör att sjön börjar bli lite obekväm

Dimman lägger sig också över havet samtidigt som vi passerar oljeriggarna i det stora oljestråket ungefär mitt i Nordsjön.

Dimman blev aldrig riktigt besvärande men höll i sig i varierande täthet ända fram till Shetland. Här fågelön Noss, strax öster om Lerwick, som dyker upp ur diset. 

P.g.a den sydliga sjögången väljer vi att angöra Lerwick via det norra inloppet och får då lite mer sjölä ifrån öarna strax utanför hamnen.

Lite trångt om plats i Hamnen p.g.a en pågående kappsegling, "Round Brittain Race - shorthanded" som måste göra ett obligatoriskt 24-timmars stopp i Lerwick innan de kan fortsätta tävlingen. Dessutom väntas ett kryssningsfartyg in lite senare. Wilhelmina får dock en plats utanpå två andra båtar vid pontonen och efter ganska exakt två dygns segling ifrån Tananger var vi återigen tillbaka i Lerwick.😀

            Det obligatoriska fotot på "kommisarie Jimmie Perez" bostad (Tv-serien Shetland på Svt).

Olika tidsepoker på samma ställe. Mondernt kryssningsfartyg på redden och replika av ett vikingaskepp vid bojen.

                                            Den "stora" affärsgatan i Lerwick en söndag.....

               .....och som synes är det ingen större trängsel eller stress på de fåtal flanerande personerna.

                                                Vikingaskeppet ur en annan vinkel.

            Antalet klubbvimplar i klubbhustaket ser ut att ha ökat sedan jag var här sist, för fyra år sedan.

Välkomnandet var faktiskt inte för Wilhelmina😆 utan saluten ifrån Fort Charlotte är för den Engelska drottningen som firade sjuttio år som regent. Grattis i efterskott!😊

                            Förskansningen av Fort Charlotte ifrån utsidan.

På promenaden ifrån bussen och upp mot fyren Sumburgh Head passerar jag dessa fina hästar som jag förmodar är någon slags Shetlandsras?

Det fantastiska fågellivet som jag sett vid tidigare tillfällen på och omkring de här klipporna vid fyren var tyvärr väldigt sparsamt den dagen jag var här. Endast lite stormfåglar i luften och sillgrisslor som ruvade på klipporna.

                    Lunnefåglarna vägrade konsekvent att titta ut ifrån sin bohålor i marken.

                    En riktigt rejäl mistlur på Sumburgh Head men som var tyst trots......

                                                ......stundtals tät dimma utöver havet.......

                                            ....men som lättade under tiden jag var där.

                                                        "Darth Vader" in disguise?

Fyren Sumburgh Head på sydspetsen av Shetland och som vanligt med får överallt.😄

Nu väntar ett par djupa lågtryck ute på Atlanten på att komma in över land med mycket starka vindar och regn så vi passar på att utnyttja ett tvådagars väderfönster under onsdag och torsdag för att via Fair Isle gå ner till Orkneyöarna och Kirkwall.

/Pelle