Andenes-Nordkap-Alta

Förkylningarna höll i sig ett bra tag och jag har fortfarande en irriterande torrhosta som väcker mig på nätterna. Detta har dock inte hindrat oss ifrån att fortsätta vår fantastiskt fina resa norrut genom detta underbara kustlandskap med sin midnattssol och det fantastiska polarljuset. Däremot har inspirationen och tiden för att få iväg nya inlägg här blivit kraftigt nedsatt. Men här kommer en sammanställning över våra senaste upplevelser.

Efter en extradag i Sortland p.g.a förkylningarna tog vi oss ut väster om Andoeya för att försöka få syn på val eller delfiner som det sägs skall vara väldigt stor chans för att få se just där. Att valarna dyker upp utanför Andoeya beror på att kontinentalsockeln ligger närmare land här än någon annan stans längs kusten, och det är vid kanten på kontinentalsockeln som valarna dyker flera tusen meter ner i havet för att äta sig mätta på jättebläckfiskarna som lever väldigt djupt ner i havet.
Färden blev dock betydligt gropigare och obekvämare än väntat p.g.a en kraftig dyning och väldigt oregelbundna vågor så några valar såg vi tyvärr inte skymten av.
Sent om sider kom vi dock till Andenes mitt i natten och hade lite problem med att hitta en bra plats att lägga oss på, mest beroende på att "Den Norske Los" hade en felaktig hamnbeskrivning. Andenes är ett centrum för valturismen och strömmen av turister som ville komma ut och titta på valar var mycket stor. Det kostade ca. 1000 nkr./pers. för att få följa med valskådningsbåtarna ut och titta på val. Båtarna var utrustade med hydrofon och sonar vilket gjorde att man vågade lova pengarna tillbaka om man misslyckades med att hitta någon val. Vi valde att avstå ifrån denna möjlighet att få se val och hoppas att dom kanske dyker upp vid något annat tillfälle vid vår egen båt.

Eftersom vädret var bra och lätta vindar fortsatte vi seglatsen norrut utomskärs, väster om den stora ön Senja och kom efter ganska fin segling till Sommaroeya, en ganska liten ö som ligger i kustbandet i stort sett rakt väster om Tromsö. På denna ö dominerade havsfisketurismen och det var full fart på hugade nöjesfiskare som togs med ut på havet för att försöka fånga en hälleflundra eller en jättetorsk.

Väderutsikterna gjorde att vi efter Sommaroeya drog oss österut och nästa stopp blev Tromsö.  En ganska stor stad som till huvuddelen ligger på en ö i fjorden mellan höga fjäll. På vägen in till Tromsö är det återigen en del sund med starka tidvattenströmmar som man måste ta hänsyn till vid planeringen av seglingsrutten och allting flöt på bra, liksom fisket till middagen.
Vi gjorde ett besök på Polarmuséet i Tromsö där det b.l.a berättades mycket om de stora välkända norska upptäckarna Amundsen och Nansen samt historia kring hur människor lever och har levt på jakt och fiske i polartrakterna.

Via b.l.a Skjervö var vi sedan i Hammerfest och fick veta en del om hur Tyskarna, när dom vid krigsslutet drog sig tillbaka, brände ner hela Hammerfest och i princip hela Nordnorge och endast lämnade kyrkan i varje samhälle orörd. Staden byggdes upp igen efter kriget och är idag Nordnorges mest expansiva kommun, mycket tack vare det stora gasfältet "Snövit" som ligger strax norr om Hammerfest i Barents hav och det stora raffinaderi där man tar emot gasen via pipeline ifrån "Snövit" och sedan "behandlar" i anläggningen för att kunna exporteras vidare per båt.

Efter Hammerfest blev det ett strålande fint väder, så vi passade på att gå hela vägen runt Nordkap till Honningsvåg. Passagen av Nordkap skedde ca. kl. 23.30 i strålande sol, 9 grader "varmt" och ett blankt hav där även dyningen hade avtagit till ett minimum. Det blev en fantastisk upplevelse att betrakta denna höga (över 300 m) och mäktiga klippa ifrån havsnivån samtidigt som en mängd turister var uppe på klippan för att se på midnattssolen. 03.00 angjorde vi sedan Honningsvåg och kojade för att sedan åter sätta kursen söderut.
Innan vi började färden söderut tog vi en busstur till Nordkap, lite nyfikna på att se hur det var att betrakta klippan uppifrån. Det visade sig vara en stor anläggning uppe på klippan med muséum, utställning, bio (med info. om Nordkap och det speciella polarljuset som finns här) och servering. Utsikten ifrån klippan var också magnifik!

Efter att ha tagit hjälp av medströmmen i Magerösundet fortsatte vi sedan till Alta, som förutom sin Samekultur och laxfisket i Altaälven är världsberömt för mängden hällristningar som finns i och omkring Alta, ca 6000 st. och som är upptagna i Unesco:s kulturarvslista. Det blev även här ett muséebesök för att se dessa hällristningar och även få lite kunskap om Samernas kultur.



En Havsörn spanar ifrån toppen på en liten holme utanför Sortland.

Lunnefåglarna ser alltid väldigt roliga ut när dom springandes på vattnet skall lyfta och flyger iväg med benen hängandes efter sig.

Tobisgrisslan är också väldigt vanligt förekommande i Nordnorge....

liksom den tretåiga Måsen som gärna bygger sitt bo på smala hyllor på t.e.x sjöbodar.....

eller obebodda hus.

Middagen på ingång!

Tromsö med Polarmuséet i det röda huset bakom fiskebåten.

Ishavskatedralen som ligger på fastlandssidan av Tromsö.

Ganska stor stad.

Solen värmer skönt när den tittar fram!

Allestädes närvarande Hurtigrutten korsar Ullsfjorden med snöbeströdda berg och en liten glaciär i bakgrunden.

Rester av ett skeppsbrott på en utsatt udde.

Ännu ett par små lokala glaciärer.

Skjervö, ett vackert beläget fiskesamhälle som man nästan skulle kunna tro ligger i Alperna och inte i Norden.

Sej som väntar på att bli soppa.......

som här bereds.....

och "gamarna" väntar på resterna!

Det är absolut något speciellt med ljuset och luften här uppe i norr.

Liksom alla dessa olika bergsformationer.

Förtrollande polarljus!

En ensam liten "Puffin" i ett stort hav.

Ljuset är "magiskt"!

Inseglingen till Hammerfest i midnattssol.

Front med kuling som försöker komma ikapp oss. Den kom ett dygn senare.

Midnattssol över Hammerfest när vi anländer vid midnatt.

Den lilla kyrkan var det enda som fanns kvar efter det att tyskarna givit upp och dragit sig tillbaka i slutet av andra världskriget.

Nytt möter gammalt i Hammerfest. En modern Hurtigruttbåt samtidigt som den nu äldsta båten "Lofoten" (byggd 1964) möts i hamnen. Med på Lofoten var faktiskt en arbetskamrat till Christina som vi fick tid att träffa en stund när båten anlöpte Hammerfest.

Nordkap börjar krypa fram bakom Knivskjaerodden som faktiskt är den udde som når allra längst norrut, inte Nordkap.

Nordkap sedd ifrån norr!

Det är en hel del turister som vill se midnattssolen ifrån klippan.

Lägg märke till hur ljust det är, klockan är nu ca. 23.30!

Vi hade en fantastisk tur med vädret som var på sitt allra bästa humör, till skillnad mot vad "Den Norske Los" säger om att "på Nordkap är vädret oftast surt".

Passagen avklarad!

Vi hade hela vägen runt Nordkap sällskap av väldigt mycket sjöfågel av alla de slag....

men mest av allt var det "Puffins" (Lunnefågel) som fanns i mängder runt klippan.

Några korta videoklipp ifrån passagen av Nordkap,

Besök i hamnen i Honningsvåg av fiskar på tillväxt.

Honningsvåg blev också totalt nerbränt av tyskarna, men är nu återuppbyggt. Även här lämnades kyrkan orörd.

Annorlunda konst!

Många i Honningsvåg hade kungskrabban som huvudmål vid sitt fiske. Denna krabba förekommer i mycket riklig mängd i Nordnorge.

Entrén till klippan (det är inte gratis att stå på en klippa och titta på solnedgången!!).

Eftersom det är populärast att vara på klippan vid midnatt så var det ganska glest med besökare då vi var där på eftermiddagen (vi hade ju redan sett klippan i midnattssol ifrån havet). Man skall dock ha mycket tur om man får se någon midnattssol eftersom vädret väldigt ofta är "surt"

Även när vi kom till Nordkap landvägen hade vi tur med vädret och sikten var så god att man faktiskt kunde ana jordens rundning på den långa obrutna horisonten.

En rejäl anläggning för att ta hand om alla turister.

Jordgloben som pryder toppen av klippan.

Utsikt mot Knivskjaerodden som är den egentliga nordspetsen, men inte alls lika spektakulär som Nordkap.

Avfärd ifrån Honningsvåg i en sagolikt stilla morgon.

Nöjesfiske på båten till höger och kustfiskare på väg ut  på havet till vänster.

Magerösundet som skiljer Magerö, där Nordkap ligger, och fastlandet åt. 

Havsörnspar i Magerösundet.

Den kraftiga tidvattenströmmen som vi hade med oss i Magerösundet gjorde att Wilhelmina återigen slog nytt hastighetsrekord vid motorgång, denna gången blev det 10 knop!

Inte lika tätt med kryssningsfartyg så här långt norrut som på Vestlandet, men ett och annat letar sig även hit upp. Troligen tar Hurtigrutten hand om majoriteten av kryssningssugna turister med sina dagliga avgångar längs med hela kuststräckan ifrån Bergen till Kirkenes.

Dom härliga lunnefåglarna ser ut som riktiga badkarsankor där dom guppar på havet.

Bergen och fjällen finns i alla dess former.

Kyrkan har alltid en central plats i alla "byar", här i Havösund.

Färjan glömdes tydligen bort när....

bron över Kvalsundet blev färdig.

Det växer inte mycket  träd på öarna eller kusten i norr, men här hjälper klyftorna i berget till att skydda träden ifrån vindarna och det hårda klimatet.

Dimman ligger ofta tät vid havsnivån mellan bergen.

Våfflor på gång efter ankomsten till Bukta i Alta.

Tack vare hällristningarna vet man idag att det levde människor i Nordnorge så tidigt som för ca 5-6000 år sedan och att dessa människor både fiskade med båtar, jagade och även hade utbyte av varor med folk ifrån andra delar av landet. 
Dessa hällristningarna är färglagda efter det att dom blev funna på 1970-talet men senare slutade man med att färglägga ristningarna då man blev rädd för att färgen kunde skada hällristningarna.

Det är inte lika lätt att se vad ristningen föreställer när den inte är färglagd, men tittar man noga så ser man en val och en fisk.

 Muséet och hällristningarna är mycket vackert belägna vid Altafjorden.

Till sist Christina som försöker fånga en av Altas laxöringar som vi kunde se hoppandes i vattenytan, men tyvärr så vägrade alla att nappa på kroken.

/Pelle